Sture Malmgren och Gunnar Andersson genomförde 1975 en studie om det egna friskvårdsarbetet på Saab-fabriken i Linköping. Deras arbete kom att bli grunden till Hälsoprofilbedömning, en metod som än idag är ledande inom hälsoutveckling i Sverige.
Friskvårdsarbetet på Saab började med att företagsläkaren hade en idé om att mäta de fysiska kraven i verkstadsmiljön och jämföra dem med de anställdas fysiska arbetsförmåga. Det var en visionär tanke på den tiden. Sture anställdes för att genomföra konditionstester på de anställda som var cirka 7 000 personer. Han upptäckte då att medarbetarna inte bara ville ha reda på sina testresultat utan även var intresserade av att diskutera sin hälsa. Det var tydligt att det fanns ett behov av motivation och information.
Jakten på hälsoprofilen
Sture och Gunnar ville undersöka hur en äldre åldersgrupp såg ut när det gällde motionsvanor, kondition och koppling till sjukfrånvaro. Studien genomfördes på 1 300 anställda i åldern 50-59. Resultaten visade tydligt samband mellan låg kondition och högre sjukfrånvaro och studien fick stor uppmärksamhet. Många var intresserade att veta mer om studien och arbetet med friskvård på Saab.
Här kan du ladda ner uppsatsen ”På jakt efter Hälsoprofilen”, en C- och D-uppsats vid Linköpings Universitet, 1976.
Stråkenshusmodellen blev ett välkänt begrepp
Intresset för Hälsoprofilbedömning blev stort och fler ville utbilda sig för att utveckla hälsa på den egna arbetsplatsen. Sture och Gunnar utvecklade därför ett utbildningsprogram för att bli Hälsoprofilbedömare i flera steg. På Stures herrgård Stråkenshus i Motala startade den första utbildningen 1979. Kursdeltagare uppskattade konceptet med att övernatta på herrgården och kunna ta del av den vackra miljön med dagliga promenader och tid avsatt för återhämtning. Stråkenshus kom att bli ett välkänt begrepp inom hälso- och friskvårdssverige och fungerade som utbildningsplats i över 30 år.
