Forskning, Nyhet / 14 oktober 2021 / 4 min läsning

Trender inom fysisk aktivitet och kondition

Föredrag från HPI:s konvent En bättre hälsa och ett hållbart arbetsliv.

Studier från HPI-gruppen på GIH visar att en god maximal syreupptagningsförmåga – kondition – är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv.

Studierna visar att vi haft en negativ utveckling av såväl kondition, förekomst av övervikt och fetma samt upplevd hälsa hos en stor grupp män och kvinnor i olika yrkesverksamma åldrar.

– Det här är något som vi kanske upplevt att det är, men inte kunnat påvisa så här tydligt. HPI:s databas gör det möjligt för oss att visa svart på vitt hur det faktiskt ser ut, säger Elin Ekblom Bak, ansvarig forskare för HPI-gruppen på GIH.

En unik databas som grund för forskning

Forskningssamarbetet startade 2017 då HPI-gruppen bildades med forskare från GIH och medarbetare från HPI. Forskningsgruppen har tillgång till HPI:s data som omfattar nästan en miljon Hälsoprofiler inklusive konditionstest. Databasen är unik i ett nationellt såväl som internationellt perspektiv för att:

  • Det finns objektiva mätdata på kondition, antropometri, blodtryck och inte bara enkätdata
  • Den omfattar både kvinnor och män, i olika åldrar, yrkesgrupper och socioekonomi
  • Data är insamlad under mer än 30 år vilket bl a ger möjlighet till trendstudier
  • Mängden data ger möjlighet till subgruppsanalyser
  • Det finns upprepade tester

Forskarna har även kunnat koppla ihop databasen med nationella register för att se större samband kring eventuell sjukdom, sjukskrivning och dödsfall.

Olika studier från HPI-gruppen

HPI-gruppen har hittills tagit fram ett 20-tal artiklar och sammantaget pekar de på en negativ utveckling inom fysisk aktivitet och kondition.

  • Konditionsutvecklingen mellan 1995 och 2017. Syreupptagningsförmågan minskade med nästan 11 % mellan 1995 och 2017. Försämringen i kondition var mer uttalad bland män, yngre åldrar, de med låg utbildning samt boende på landsbygd. Andelen med hälsofarligt låg kondition gick från 27 % till 46 % under dessa 22 år.
  • När databasen kopplas ihop med nationella register kan man studera hur låg/hög kondition kan öka/minska risken för förtida död respektive hjärt-kärlsjukdom. För varje högre ml/min/kg i syreupptagning är risken för hjärt-kärlsjukdom i genomsnitt 2,6 procent lägre och för förtida död 2,3 procent lägre.
  • Högt blodtryck, övervikt/fetma och kronisk sjukdom har alla en tydlig koppling till konditionsnivå.

Utifrån det HPI-gruppen sett kring den negativa utvecklingen av kondition har de även studerat hur det kan utvecklas framåt i tiden.

– Det är ingen positiv syn, vi tror att det fortsätter neråt. Mindre minskning i vissa grupper och en accentuerad ökning neråt i vissa, avslutar Elin Ekblom Bak.

HPI:s data genererar vetenskaplig kunskap som kan bidra till kunskapsspridning och underlag för beslutsfattande.

Om Hälsoprofilen:

Hälsoprofilen har en omfattande tvärvetenskaplig förankring i beteendevetenskap, fysiologi och medicin. Metoden presenterades första gången i den vetenskapliga uppsatsen ”På jakt efter hälsoprofilen” 1976. År 1987 förankrades metoden tvärvetenskapligt genom två doktorsavhandlingar i medicin på Linköpings Universitet. Hälsoprofil har mer än 45 års förankring i beprövad erfarenhet och är en standardiserad tjänst som har skapats och utvecklas kontinuerligt av HPI.

Idag finns knappt 1 miljon hälsoprofiler sparade i HPI:s databas. Läs mer om Hälsoprofilen

Elin Ekblom-Bak
Docent, Med dr i medicinsk vetenskap och postdoktor i idrottsvetenskap. Ansvarig forskare för HPI-gruppen på GIH.