Nu visar vi i ny forskning, från HPI-gruppen, att ohälsofaktorer såsom låg kondition, högt blodtryck, fetma och daglig rökning varierar stort mellan olika yrkesgrupper. Omsorgsyrken samt transport- och maskinföraryrken löper störst risk för samlad ohälsa (tre eller fler ohälsofaktorer), medan yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik hade den lägsta samlade ohälsorisken.
– Resultaten visar vart insatserna bör riktas för att förbättra folkhälsan, säger Daniel Väisänen, studiens försteförfattare och doktorand vid GIH.
Förekomsten av låg kondition, högt blodtryck, fetma och daglig rökning var nästan dubbelt så hög inom omsorgsyrken (främst representerade av undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare) och transport- och maskinföraryrken (främst representerade av lastbils- och bussförare) jämfört med yrken med krav på högskolekompetens.
Den samlade ohälsan studerades också, det vill säga risken att ha tre eller fler av de enskilda riskfaktorerna. Yrken med låg utbildning hade en större risk för samlad ohälsa än yrken med krav på högre utbildning.
– Vid sidan av de mer förväntade skillnaderna mellan yrkesgrupper med respektive utan högskoleutbildning, så såg vi även skillnader bland de som har högskoleutbildning. Exempelvis så hade yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning (främst representerade av yrkesgruppen grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare) en högre samlad ohälsa än yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik (främst representerade av ingenjörer) samt hälso- och sjukvård (främst representerade av sjuksköterskor och läkare), säger Elin Ekblom-Bak, docent och forskningsansvarig för HPI-gruppen på GIH.
De studerade ohälsofaktorerna har i tidigare studier visat starka samband med såväl långtidssjukskrivning som kronisk sjukdom.
