Forskningsmålet var att utvärdera och jämföra olika skalningsmodeller för maximal syreupptagning. Normalt sett så dividerar vi syreupptagning i liter/min med kroppsvikten i kg och uttrycker det i ml/min/kg. Här undersökte vi också 6 andra skalningsmodeller utifrån olika kroppsmått där utfallet var hjärt-kärlsjukdom och dödlighet oavsett orsak.
Modell 1: liter/min
Modell 2: ml/min/kg
Modell 3: ml/min/kg0,67
Modell 4: Kvinnor: ml/min/kg0,52
Modell 4: Män: ml/min/kg0,76
Modell 5: ml/min/m2
Modell 6: ml/min/kg x m (längd)
Modell 7: ml/min/m2 (midjemått)
Modell 8: ml/min/midjemått3 x m (längd)
Alla skalningsmodeller hade samband med lägre risk för hjärtkärlsjukdom och dödlighet oavsett orsak. Det var små skillnader mellan modellerna. Kroppslängd som skalningsmått (modell 5 och 6) visade svagast sambandet med hjärt-kärlsjukdom. Skalningsmåtten inkluderande midjemått visade i stället starkast samband med hjärt-kärlsjukdom, se modell 7 och 8 i exempel ”A” i figuren nedan.
Med utfallen dödlighet oavsett orsak, ”B”, var sambandet inte lika tydligt.
Maximal syreupptagning anses vara ett kliniskt avgörande mått, och vår studie lägger till ny viktig kunskap om hur kliniska utövare kan överväga intraindividuella storleksskillnader i VO2max för bästa förutsägelse av hjärt-kärlsjukdom.
Studien är genomförd på drygt 316 000 personer i åldern 18-65 år, som deltagit i Hälsoprofiler under åren 1982-2015. Från 2001 infördes även mätning av midjemått, så modell 7 och 8 omfattade drygt 63 000 personer.
