Lifestyle‑related habits and factors before and after cardiovascular diagnosis: a case control study among 2,548 Swedish individuals.
Bland 115 504 anställda som deltog i två Hälsoprofiler mellan 1992 och 2020 identifierades totalt 637 personer (74 % män, medelålder 47 år) som drabbats av någon allvarlig, plötslig
hjärt-kärlsjukdom (hjärtinfarkt, hjärtflimmer eller stroke) mellan dessa Hälsoprofiler. Den genomsnittliga tiden mellan Hälsoprofilerna var 6 år.
Undersökningsgruppen (med hjärt-kärlsjukdom), matchades med en kontrollgrupp utan hjärt-kärlsjukdom mellan Hälsoprofilerna. Matchningen skedde utifrån kön, ålder och tid mellan Hälsoprofilerna (n = 1911). Båda gruppernas levnadsvanor, hälsoupplevelser, kondition, BMI och diastoliskt blodtryck jämfördes.
Vid Hälsoprofil 1 var det fler i undersökningsgruppen som rökte, upplevde stress och sämre hälsa jämfört med de i kontrollgruppen. Dessutom hade fler i undersökningsgruppen högre BMI och högre diastoliskt blodtryck jämfört med kontrollerna. Vid Hälsoprofil nr 2 hade fler i undersökningsgruppen förbättrat sin motion/träning och minskat sin rökning jämfört med de i kontrollgruppen. BMI och den upplevda hälsan försämrades dock i större utsträckning i undersökningsgruppen. I båda grupperna försämrades konditionen.
Resultaten indikerar att en hjärt-kärlsjukdom kan motivera till förbättring av hälsovanor. Å andra sidan var förekomsten av ohälsosamma hälsovanor hög i både undersöknings- och kontrollgruppen, vilket understryker det allmänna behovet av att införa eller förbättra interventioner för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar.
