“Det är dags att tänka nytt” säger Peter Munck af Rosenschöld, VD för Sveriges Företagshälsor. Friska organisationer skapas inte av en slump och om målet är långsiktig hållbar arbetsförmåga räcker det inte att ta hänsyn till sådant som rör arbetsplatsen. Privathälsa spiller över på arbetshälsa som i sin tur påverkar arbetsförmåga och trivsel på arbetsplatsen.
Vi lever allt längre och är allt friskare. Samtidigt ökar hälsoklyftorna på arbetsmarknaden och många mår allt sämre. Vi vet att individens resurser och förmågor i kombination med arbetsplatsens förutsättningar avgör den långsiktiga arbetsförmågan. Något som vi alltid har vetat men valt att separera. Om vi istället gör både och, både bryr oss hur människor lever och hur de har det på jobbet. Då skapar vi förutsättningar för en långsiktig förmåga att arbeta.
Vi kan också få in de som står utanför arbetslivet i dag genom att tänka nytt. Börjar vi på riktigt balansera det vi kan – arbetsliv och privatliv – då löser vi anpassningsfrågorna på arbetsplatsen. En arbetsplats skapad för de få, är bra för de många.
– Som chef behöver jag visa att jag bryr mig om och stödjer en generell hälsoutveckling hos mina medarbetare. Kanske innebär det att jag som chef ska börja lägga mig i mer, säger Munck af Rosenschöld.
Avgörande för organisationers hälsa är således att chefer ser till både arbetsrelaterad hälsa och hälsa som påverkar arbetsförmåga i stort. Som chef är det avgörande att våga fråga hur medarbetarna mår. Om förändringar som kan påverka medarbetares långsiktiga hälsa identifieras behövs mod och mandat att våga öppna upp för samtal.
Ramverket för vad en chef anses få bry sig om eller fråga sina medarbetare kan idag hindra det hälsofrämjande arbetet. Ansvaret ligger inte hos enskilda chefer. För att våra arbetsplatser ska tillfriskna behövs systematisk förändring med nytt ramverk och kollektiva insatser. Fler måste involveras, samarbeta, våga ställa frågor och våga be om hjälp. Chefer behöver också vara trygga med att veta vad de gör av den information de får av sina medarbetare och kunna hantera det som kommer upp.
En framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska hälsofrämjande arbetet är att organisationers ledning verkligen förstår sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa. De som bestämmer måste vara med på tåget för att arbete mot hälsoutvecklande arbetsmiljö ska ske. Om det lyckas kommer folk kunna jobba väldigt länge i högre åldrar och fortfarande prestera.
